mymb

Nu när jag alldeles nyss kom upp till datorn igen efter lunch och lite tittande på SVT Play med bror så ser jag att jag fått ett nytt mail. Det var från Twitter och meddelade att "nu följer Patrik Sjöberg dina tweets". Eh, va? SJöberg som i höjdhopparen? Jag kollade upp han sida och där var det en länk till hans hemsida och vips så är det Han. W.O.W.

Idag är det första skoldagen efter jullovet. Det känns sådär om jag ska vara helt ärlig. Jag är inte alls speciellt peppad eller excited. Nu gäller det bara att get this over with. Jag vill bara att det ska ta slut.

Denna TV är ju en fantastisk uppfinning. Nu ser jag på 24 timmar (en repris med Pernilla Wahlgren & Marcus Schenkenberg) och sen klockan 20.00 kommer dubbla avsnitt av How I met your mother. Jag är helt besatt av detta fantastiska program. 

En till fantastisk sak är att Top Model 15  börjar imorgon klockan 20.00. 

Nu: Back to 24 timmar (reklamen är slut).

Igår var jag (inte själv så klart) "serveringspersonal" på bröllopet mellan min förra-förra Tonårsledare, Johanna och hennes (nu) man, Emanuel. Vigseln var jättefin och jag tror alla blev lite chockade när ingångsmusiken satte igång. Det var en liten manskör (på kanske 4 pers) som började sjunga "rövarvisan" eller vad den heter från Ronja Rövardotter. Det var mycket underhållande. Mycket bra tänkt. 


Några fler från serveringsgänget.


Jaa, vigselprogrammet.


I väntan på att brudparet ska komma...


Nu är ni man & hustru...




Jättefin klänning var det.


Bröllopsvals.


Mer vals. 

Vi (jag, Jenny och Tamina) åkte hem strax efter 01.00. Utmattade. Nu sitter jag vid min dator och är lite "blurry". Min hjärna fungerar lite so att den simmar i kräm. Lyssnandes på Hellströms ny platta. Livet är inte helt dumt idag. Ungefär så här känner jag mig (och ser ut).



Tom blick. Bara tom blick. Nu börjar sista dagen på jullovet. Njut för sjutton!

Låten är röj! Sjukt bra. Chris Brown is back. Lovely. Sorgligt nog finns den inte på Spotify ännu, men snart så. Snart.

Lördag den 8:e januari 2011. Klockan är för tillfället 07.44 och jag snart varit vaken i en timme. Jag behöver nämligen inte sova speciellt länge, tror jag, eftersom jag alltid vaknar så tidigt. 

Nu fungerar vårt internet hemma igen, aka livet kan inta position och göra sig redo för start igen. Som vanligt ser jag på dagens video från SHAYTARDS på YouTube. 

Idag ska jag servera på ett bröllop. Det är lite oklart vad det är vi ska göra mer exakt. Kommunikationen har trasslat lite, minst sagt.

Jag har ny beställt Alex Schulman's nya bok, samt Influence av Ashley & Mary-Kate Olsen. Nöjd som tusan är jag!

Tror att jag ska på filmkväll ikväll, vet dock ingen tid ännu. Kul att se när det blir... om det blir?

..då var jag hemma igen efter att ha agerat barnvakt åt min kusin i ca 2 timmar. Mysig kille det där, nyss fyllda4 år. Mycket energi, men hey - vilket barn har inte det. Det är något speciellt med barns energi. Den verkar på något sätt oändlig till den tar tvärstopp och de däckar. Var tar den energimängden vägn när mna växer upp egentligen? För det har man fått lära sig i skolan att materia (energi = materia) försvinner inte. Det flyttas eller ändrar sig till något annat.

Den 27:e december köpte jag ett skydd till min iPod Touch 4th Generation, som jag fick i födelsedagspresent av mor och far. Idag satte jag på den. Jag tänkte fixa det när jag precis köpt den och kommit hem, men jag fattade inte hur man skulle göra. Instruktionerna (text + bilder) var otydliga tyckte jag. Så det fick vänta. Idag kom jag på den briljanta idén att kolla om någon person (troligtvis med mycket fritid) har lagt upp en video på YouTube om hur man fixar det hela. Hux flux så satt jag framför dator och härmade killen på skärmen. You gotta LOVE YouTube!




Såhär ser Invisible Shield ut på deras hemsida:



Såhär ser min iPod Touch ut nu:


Precis samma som innan. Är det inte fantastiskt!? =D
Psst! Mitt högra öga på bilden ser helt cp ut. Osymmetriskt.

Då var det onsdag och jag ska vara barnvakt åt min kusin mellan 14.30 och ca 17. Det är nog det enda som händer idag. 

Nu sitter jag och ska äta frukost, mannagrynsgröt och två frukostfrallor. Men först ska jag på toa. 

Bakgrundsmusik: The XX (Om länken inte fungerar så sök på The XX och albumet XX, längst ner på sidan.)

Jag har inhandlat en del saker de senaste dagarna. Igår var det:

En tröja från HM. 50:-.
En T-shirt från Sistes. 99 :-.
Ett halsband från Sisters. 299 :-. (Mamma sponsrade med 100:-.)
En film (You, me and Dupree) från Myrorna. 20:-.

Idag har jag handlat:

Ett skrivbord från Linköpings Stadsmission. 200:-. 

Jag är mycket nöjd med alla inköp. Nu fattas bara en stol till skrivbordet. 

Somewhere over the rainbow
Way up high,
There’s a land that I heard of
Once in a lullaby.



Mitt hår är crazy, mina läppar smakar hudlotion och osten på mackan har börjat få känningar till att bli hård. Vad hände egentligen med allvaret i dagen. Man gick upp och gjorde alla sysslor som en inlärd rutin. Inget speciellt hände, bara det vanliga. Föräldrar frågar nästan dagligen hur dagen varit och de tycker oftast att svaret "Bra, det vanliga." inte är ett bra svar. De vill ha "uttömmande" svar. Det finns ingets att berätta. Allt går på rutin. Allt b ara går runt. Av oklar anledning eller förklaring.

Jag har aldrig riktigt tyckt om alla saker som "man bara gör. Det är vanligt hyfs". Visst kan jag hålla med om att en del saker bör göras av vanlig hyfs, men... Det tar ofta emot. Jag vill inte.

Snart börjar skolan igen och jag är rädd att jag kommer få in samma rutin som det lätt blir. Jag vill mer. Men jag vet inte vad. Jag vill att way up high ska det finnas ett land I heard of once in (a lullaby) one of my dreams. Jag vill hitta det jag vill göra. Nu. Jag vill inte veta idag vad jag ska göra om 5 år, men jag vill veta vad jag vill göra. Är det för mycket att begära?

Då var vi tillbaka  sängen. Jag läser lite bloggar, gottar ner mig i täcket, funderar på att ta av jeansen och byta till typ mjukbyxor. Senare ska vi se East of Eden med bl.a James Dean. Längtar. Och så blir det chilijordnötter till. En helt vanlig söndag. 

Jag skrev igår om Jane Fonda. Jag läste inte speciellt långt, ty jag är en oerhört långsam läsare. (Övning ger färdighet, I guess.) En sak som jag funderade över mycket när jag satt på Espresso House var en mening hon hade skrivit: 

"Men det värsta är inte det man gjort som man inte borde ha gjort, utan det man inte gjort men borde ha gjort."

Jag har tänkt på den meningen sen igår och på något sätt vill veta mer om den. Jag håller med till 100 % men jag vill analysera, prata om den och se vad som finns bakom. Jag kan inte släppa det helt. 

Nu måste jag göra mig i ordning. Jag återkommer senare idag.

Jag har nu ätit frukost. Jag väntade länge, så jag inte skulle behöva äta en gång till innan lunch/middag. Jag är fortfarande hungrig (ja, efter att jag ätit) men jag lär väl vänta. Orkar inte fix något (hittade inget direkt jag ville ha första gången). Jag har sett på Nyhetsmorgon med Tilde de Paula. Hon är en av Sveriges absolut bästa programledare. Jag vaknade klockan 7 (prick). Bara så ni vet.



Idag ska vi fira min kusin. Någon gång efter 14 tror jag det var. Det är det alltid om man ska ha något slags firande, efter 14.00. Nästa vecka (9 januari) ska vi fira min faster. Många fyller år hela tiden.

Om vi inte känner till vår egen historia är vi dömda att genomleva den som om den vore vårt privata öde. ∼ Hannah Arendt

Jag vill inte dö utan att veta vem jag är.

Jag har (äntligen) börjat läsa boken Mitt liv så här långt av Jane Fonda. Det svåra med att läsa böcker är, tycker jag, att om inte inledningen är bra ( = väcker mitt intresse att läsa vidare) så kommer ja inte läsa klart den boken. Jane Fonda, oavsett om det är hon som skrivit boken själv eller inte, lyckas med detta. Jag kan säga redan nu att boken kommer vara bra och jag kommer inspireras av den. Nu vill jag fortsätta läsa och avnjuta min kopp  med Chai Latte. Jag älskar Jane Fonda och Espersso House.